6 viktiga frågor att ställa sig när barn bråkar

av Lotta
4 kommentarer

De flesta av oss hamnar i perioder där konflikterna med ett barn blir för stora och för många. Det känns som att vi bara bråkar.

Det kan också vara så att barnet hamnar i konflikt med andra. Skolan kanske hör av sig, säger att – det skulle vara bra om ni pratar om det här hemma, nu har det varit jobbigt i skolan igen.

Eller så är barnet som en ängel i skolan men som förbytt hemma. Det kan kännas som att en rasande varg tagit över barnakroppen. Det blir stora utbrott, syskon som gråter och saker som går i kras

Vi vuxna har en standardlösning i dessa lägen – vi pratar med barnet om det här situationerna. Vi försöker att förklara. Vi är förstående, skäller, vädjar, hotar, talar tillrätta. Pratar. Pratar. Och pratar.

Men ibland hjälper det inte. Samma sak händer om och om igen.

Om du har varit i den här situationen så vet du hur det känns. Att det känns hemskt. Frustrationen. Den malande, gnagande, bitande tanken – varför lyssnar mitt barn inte på mig?!

Att göra det som funkar

Att försöka och försöka utan att lyckas, det är tungt. För alla.

Barn som ofta hamnar i de här situationerna, som gång på gång inte gör, inte lyckas göra, det vuxna säger, blir till slut ledsna och känner sig misslyckade. Det är inte ovanligt att de säger saker som ”Det är fel på mig. Jag är dålig och dum!” Även om det inte alls är det som vuxna har sagt.

Föräldern känner sig också misslyckad. Ledsen, trött, frustrerad. Uppgiven.

När det är så här behöver vi hitta ett annat sätt att göra. Något som funkar. Och sluta med det som inte funkar.

Men var ska vi börja? En bra start är att ställa sig 6 frågor:

 

1. Vet mitt barn redan det jag tänker säga?

Har jag något nytt att säga som barnet inte vet? Ja, i så fall är det förstås viktigt att jag säger det, ger mitt barn den kunskap som behövs.

Men. Ofta vet våra barn redan det vi tänker säga. De vet att de inte ska slåss, inte retas, inte skrika, inte ljuga, inte slänga kläder på golvet, inte.. ja, du förstår vad jag menar.

Och om barnet redan vet, behöver vi säga det igen? Nja, troligen är det inte där vi ska lägga energin. Vi måste nog hitta en annan lösning.

2. Hjälper det jag säger?

Tar barnet med sig det jag säger, använder det i problemsituationer?

Här får vi fundera noga. Det handlar inte om vad barnet borde göra, utan om barnet faktiskt gör det. Helt enkelt – brukar mitt barn använda de råd jag ger och slutar att göra det jag tycker är ett problem?

Om svaret är ja, vad bra, då kan jag fortsätta med min strategi.

Om svaret är nej, och så är det för många, då vet jag det. Då vet jag att det inte funkar att prata barnet tillrätta.

Då kan jag sluta med det.

I det här läget är det lätt att känna sig frustrerad och maktlös som förälder. Liksom ”Men… vad ska jag göra då? Får jag inte säga något?! Ska jag bara sitta där, acceptera att mitt barn beter sig illa?”

Såklart ska vi prata med våra barn. Fast… kanske behöver prata på ett annat sätt efter en konflikt. Istället för att tala tillrätta kanske vi behöver lägga fokus på att reparera relationen och stötta. Kanske säga ”Nu blev det sådär tokigt igen. Ni ska vi fundera på hur vi ska hjälpa dig så att det går bättre nästa gång”.

Det här är svårt! Vi vuxna får nämligen en känsla av att vi gjort något när vi pratar allvar med våra barn, även när det inte hjälper. Och den känslan är så belönande för oss, att vi gör samma sak nästa gång igen.

Men herregud, ska vi bara ge upp? Går det inte att göra något alls! Gör vi bara fel som föräldrar?

Häng kvar! Du gör förmodligen det mesta jättebra! Du är förälder och du älskar din unge, du kämpar på. Det är grunden till allt. Sedan behöver vi alla tänka till ett extra varv ibland.

Nu börjar vi närma oss områden där du verkligen kan hitta bra ledtrådar till varför det blir bråk. Och när du vet det, då är det mycket lättare att hitta lösningar.

 

3. I vilka situationer blir det bråk?

Vi behöver försöka lista ut vad som händer, vad som driver barnets beteende. Här behöver du vara detektiv, ta reda på så mycket du kan. Vad händer innan det blir bråk? Finns det något mönster?

När vi är i perioder med många konflikter med våra barn så känns det ofta som att det inte finns något mönster, det känns som att t ex vredesutbrott kommer helt slumpvis, när som helst. Men förvånande ofta kan vi hitta samband med andra saker som händer i vardagen, om vi tittar lite noggrant.

Och det är inte alltid de samband vi tror.

För att lista ut vad som hänger ihop är det jättebra att under några veckor skriva lite varje gång det blir bråk. Det är nämligen så svårt att minnas vad som hänt, bara några dagar efteråt. Händelser och känslor strömmar som en flod genom våra liv, tusentals situationer, det är omöjligt att minnas allt. Men när vi skriver, då har vi en chans att gå tillbaka och försöka förstå vad som hände.

Du kan skriva några korta rader om vad som hänt runt bråket: under dagen, just innan, under och efter. Och finns orken så är det nästan ännu bättre att skriva lite varje dag, då har vi verkligen chansen att se en helhet.

När du skriver om situationerna är också bra att skriva vilka känslor barnet visade och gradera styrkan på dem, t ex mellan 1-10. Kanske också dina egna?

Efter några veckor kan du gå igenom anteckningarna. Försök titta med så objektiva ögon du kan, utan att lägga in värderingar. Det kan vara bra att göra det här tillsammans med någon du litar på, kanske en god vän. Ibland kan någon annan peka ut mönster som vi själva blivit vardagsblinda för.

Ser du några samband? Verkar det som att problemsituationerna händer vid vissa tillfällen, någon särskild del av veckan eller triggas av något särskilt? Då har du fått viktiga ledtrådar till var du ska börja problemlösa.

 

4. Finns det något i stunden som blir positivt för barnet?

Vi människor gör helst saker som hjälper oss, som ger en bra känsla eller tar bort något obehagligt här och nu.

För ett barn som springer runt på lektionerna och busar, kanske det är mer värt att klasskompisarna skrattar, att få känna sig populär en stund, än att vuxna är nöjda över skolprestationerna. Har barnet generella problem med att vara stilla är belöningen dessutom dubbel, då slipper barnet den plågsamma känslan av att sitta still  och får den härliga känsla när andra skrattar.

Det här med att få något gott i livet här och nu, är kraftfulla grejer. Det är SVÅRT att hejda sig och tänka långsiktigt! Nästan omöjligt för vissa barn.

Behöver vi sätta in en stöt här? Göra det lättare för barnet att välja ett ”bra” beteende, kanske genom att erbjuda bra alternativ?

Hänger du med på vad jag menar? Ställ gärna frågor i en kommentar om det här är luddigt!

 

5. Har mitt barn förmågorna och färdigheterna att klara av situationen?

Nu kommer vi in på något som är så viktigt, något som vi ibland missar. KAN mitt barn göra det jag vill? Det skolan vill?

Har barnet de förmågor som behövs? Det kan vara att fungera under stress, att vara flexibel, att lugna sig, att hålla tillbaka impulser. Eller något helt annat? Vi människor är så olika. Även om andra barn i samma ålder klarar en viss situation, är det inte säkert att mitt barn gör det.

Vi kan få jättebra ledtrådar när vi tänker på situationer som fungerar bra. Hur ser miljön ut då? Vad får ditt barn för stöd? Vilka är förutsättningarna? Du är expert på ditt barn, det här vet du bäst av alla.

Kan det vara så att ditt barn behöver mer hjälp i situationen där bråket börjar, för att kunna lösa den på ett sätt som blir bra?

Ibland behöver en vuxen vara barnets ställföreträdande förmåga. Är det svårt med impulskontroll till exempel så behöver kanske barnet en hand i sin för att klara av att heja sig.

6. Har mitt barn den ork som krävs för att hantera svåra situationer?

Vi kan tänka oss en människas totala ork som ett batteri. Det finns saker som tar laddning från batteriet. Och det finns saker som ger laddning.

Ett urladdat batteri kan ta sig olika uttryck. Vissa barn säckar ihop framför en skärm, blir passiva och inåtvända. Andra hamnar i konflikter, blir utagerande och arga. Några barn blir ängsliga, kanske ångestfyllda. Och så vidare.

Vi reagerar helt enkelt olika när vår energi är slut, både vuxna och barn. Gemensamt för oss alla är dock att vi blir mer sårbara när vi inte fått återhämta oss, när påfrestningarna är för stora.

Många barn använder all sin ork i skolan. När de kommer hem finns det inte utrymme för någon mer påfrestning. Det blir bråk med syskon och föräldrar.

För att barnet ska kunna ha energi som räcker till hela tillvaron, hemma och i skolan, med kompisar och familj, behöver vi ha koll på:

Vad tar kraft och ork från mitt barn?

Hur är det för just mitt barn?  Barn kan vara känsliga för att rutiner förändras, för höga ljud, nya människor, låg struktur, arga personer, lågt blodsocker, stökiga miljöer. Vissa barn får arbeta hårt för att hänga med i det sociala samspelet med andra barn, det tar mycket energi. Stämmer något av det här in på ditt barn? Eller finns det något helt annat som brukar sluka energi?

Det vi märker är svårt hemma är ofta svårt även i skolan. Behöver vi minska påfrestningarna inom något område för att barnet ska orka hela dagen?

Vad ger kraft och ork?

Sömn, sömn, sömn. Vi vet alla hur viktig sömnen är för att vi ska fungera. Den allra viktigaste åtgärden för många barn, ungdomar och vuxna är att börja sova mer och bättre. Det är så mycket värt att lägga mycket krut på att bädda för en riktigt bra sömn.

Mat är förstås också viktigt. Att få dagsljus. Att röra sig. Kompisar och att ha kul!

Titta på allt det här. När ser du att ditt barn fyller på sina batterier, klarar och orkar mer?

Och hur fyller du på din egen ork? Din energi och glädje?

 

Skriv gärna en kommentar

Vad tänker du om det här? Hjälper de här frågorna dig? Och om du har några frågor, ställ dem gärna i en kommentar här under.

Vi ses!

 

 

4 kommentarer
8

4 kommentarer

Ellinor mars 12, 2020 - 6:58 f m

Så väl beskrivet! Känner verkligen igen mig! ❤️

Svara
Lotta mars 12, 2020 - 3:18 e m

Tack! ❤️

Svara
Kajsa mars 13, 2020 - 9:41 e m

Bra o tänkvärt Lotta

Svara
Martina mars 18, 2020 - 9:41 e m

Väldigt intressant och tydlig text! Heja dig!!

Svara

Lämna gärna en kommentar

Meny
Om du letar efter något särskilt kan du förhoppningsvis hitta det här.